Det gynnar både vår miljö och din ekonomi
Miljö
Svensk elkonsumtion är vintertid baserad på stor import av el från Europa vilket ger stora tillskott av koldioxid. Även effektiv användning av el för uppvärmning (ex. i en värmepump) ger därför indirekt upphov till lika stora eller större utsläpp av koldioxid som den gamla oljepannan. Att gå från olja till ett elbaserat uppvärmningsalternativ är inget bra miljöalternativ. Pelleteldning är det mest miljövänliga alternativet och ger inga tillskott av koldioxid.
Ekonomi
Det effektivaste sättet att begränsa utsläpp av skadliga ämnen är att göra dessa dyrare. Vad gäller koldioxid har denna strategi har redan påbörjats och kommer att ytterligare förstärkas i takt med att klimathotet ökar. Elproduktionen i Europa som till mer än 80% produceras av fossila bränslen, kommer i framtiden att drabbas hårt av dessa miljöavgifter. Pelleteldning är redan idag det mest ekonomiska alternativet och kan i framtiden inte drabbas av dessa avgifter. Du som konsument är på väg att välja ett värmesystem som skall fungera minst 20 år framåt i tiden. Att kalkylera med utgångspunkt från dagens driftkostnad är lätt men blir tyvärr felaktigt. Priserna för driften ändrar sig snabbt. Försök istället att bedöma vad driftkostnaden för olika uppvärmningsalternativ är om tex. 10 år.
Med största sannolikhet kommer skillnaden i framtiden bli ännu större till förmån för pellet.Bekvämlighet
Bekvämligheten är en subjektiv faktor där eldrivna uppvärmningsformer kan betraktas som mycket bekväma. I bekvämligheten har pelletvärme generellt haft sin stora svaghet. Alltför många fabrikat kräver underhållsinsatser upp till flera gånger i veckan på själva brännaren och tyvärr har detta blivit en allmän uppfattning, att detta gäller generellt. Ingenting kan vara mer felaktigt. Val av fabrikat och system är helt avgörande för om insatsen ska vara två gånger i veckan eller några få gånger per år.
Här är tre viktiga punkter att beakta inför ditt val.
- Pelletvärme Väst
- Olsgårdsvägen 25
- 429 34 Kullavik
- Tel, 031-93 08 22
- info@pelletvarmevast.se
Miljö
Växthuseffekten
Då all energiproduktion påverkar vår miljö negativt måste vi prioritera det minst dåliga. Det utan jämförelse största miljöhot världen stått inför är ökande utsläpp av koldioxid från fossila bränslen.
Vi tror att miljökonsekvenser är den faktor som indirekt påverkar framtidens energipriser allra mest.
I dag är i stort sett all världens expertis överens om sambandet mellan förbränning av fossila bränslen ( olja, kol och naturgas) och den allt snabbare ökningen av koldioxid i vår atmosfär. Långtgående studier har också säkerställt sambandet till de klimatförändringar som nu i allt snabbare takt påverkar vår jord. Data beräkningar visar på betydande klimatförändringar i vår närmaste framtid vars följder vi troligen har svårt att riktigt kunna överblicka.
För att kunna få en utsläppsminskning till stånd måste bland annat alternativa energikällor till fossilbaserad energi kan börja nyttjas i större omfattning. Problemet är inte avsaknad av dessa alternativ för dom finns redan i stor utsträckning. Nej problemet är att dessa inte kommersiellt kan utvecklas då fossil energi fortfarande är alltför billig. Världens politiker har inte visat modet att genomföra nödvändiga förändringar och kommer troligen inte att göra det förrän naturkatastroferna blir mer påtagliga och därmed påverkar den allmänna opinionen.
Sverige har unika förutsättningar
Sverige införde i slutet av 1980 talet en koldioxidavgift på olja som i kombination med högt marknadspris snart har växlat ut oljan som alternativ för uppvärmning av bostäder i Sverige.
Detta är mycket bra men helt beroende på vad vi installerar istället!!
Sverige är ett av få länder i världen som använder stora mängder el direkt eller indirekt för uppvärmning av bostäder.
Från 2007 skall elmarknaden inom EU var helt avreglerad vilket innebär att vi köper el producerad var som helst inom EU. Elproduktionen i Europa är generellt omodern och ineffektiv och är till mer än 80 % baserad på fossila bränslen som kol, olja och gas.
För att producera 1 kWh el åtgår motsvarande 2-3 kWh av ett fossilt bränsle. Förr fyllde vi våra vattenmagasin under sommaren för att kunna använda till vårt ökade elbehov under vintern. Nu säljer vi el till Europa under hela året och har därför inga fyllda vattenmagasin till vintern. Sverige blir allt mer beroende av att få köpa ännu större mängder ”smutsig” el från övriga Europa varje vinter för att tillgodose behovet för uppvärmning.
Att använda 10 000 kWh el för uppvärmning producerad av olja, kol eller gas ger lika stora utsläpp som direkteldning av 2-3 m3 olja.
Ur miljösynpunkt och med rådande produktionsförhållanden är det således ingen fördel att använda el istället för olja för värmeproduktion även om det sker i en effektiviserad form.
Ekonomi
| Investeringskostnad | = | Engångskostnad för inköp av en värmeanläggning |
| Livslängd | = | Kalkylerad ekonomisk livslängd för produkten |
| Driftkostnad | = | Genomsnittlig kostnad för bränsle under livslängden |
| Underhållskostnad | = | Genomsnittlig årlig kostnad för underhåll under livslängden |
| Räntekostnad | = | Ränta för upplåning av investeringskostnaden under livslängden |
| Årlig kapitalkostnad | = | Investeringskostnad + räntekostnad fördelad under livslängden |
Investeringskostnad
- En investering måste alltid bedömas i förhållande till det mervärde som skall skapas.
- En större investering ger kanske lägre driftkostnader eller lägre kostnader för reparation och underhåll vilket gör att återbetalningstiden blir kortare och investeringen lönsam.
- En större investering kan också ge ett mervärde genom mer komfort eller bekvämlighet men kan vara svår att försvara rent ekonomiskt.
- Den summa som investeras skall fördelas lika på de år produkten har en ekonomisk livslängd.
- En investering kan vara svår att bedöma om livslängden sätts alltför lång då förutsättningarna kan ändras snabbare än vad man räknat med.
- Om driftkostnaderna ökar väldigt snabbt kommer investeringen att ta längre tid att återbetala eller så blir den årliga kostnaden högre.
Driftkostnad
- En "minskad" bränslekostnad skall betala investeringen.
- Att bedöma bränslekostnaden under produktens hela livslängd är troligen den svåraste delen i hela kalkylen. Tillgången på bränslet samt dess miljöpåverkan kommer att vara helt avgörande för dess framtida pris.
- Bränslekostnaden kommer att påverkas av såväl marknadspris som miljökostnader och skatter.
Underhållskostnad
- Kostnaden för underhåll är relativt lätt att bedöma då samtliga komponenter i en installation har en förväntad livslängd.
- Leverantören av en produkt kan med stor säkerhet ge en korrekt bedömning.
Räntekostnad
Investeringen, oavsett om summan lånas upp eller sparats skall åsättas en marknadsmässig ränta. Under produktens livslängd skall således det genomsnittliga ränteläget bedömas och den totala räntan kalkyleras.Årlig kapitalkostnad
Kalkyleras enligt ovan.
Läs mer om jämförelser av olika uppvärmningsalternativ på SCBs hemsida.
Bekvämlighet
Hur mycket underhåll som krävs på en anläggning beror i hög grad på valet av att behålla sin gamla panna eller installera en ny specialanpassad panna för pellet. Valet av förrådstyp och matningssystem är av naturliga skäl också avgörande för udnerhållsbehovet. Vad som tyvärr inte framkommer så ofta är att skillnaden mellan olika fabrikat på pelletbrännare är enormt stor. Ett felaktigt val kan innebära rengöring två gånger per vecka istället för en gång per år. Här kommer några exempel på hur ofta man måste göra en åtgärd under värmesäsongen. Din installatör av pelletutrustning skall kunna ge närmare information om underhållsbehovet vid val av olika alternativ.
Befintlig panna
Vid installation i befintlig olje- eller kombinationspanna krävs normalt rengöring och uraskning mellan två gånger per vecka till en gång per månad beroende på fabrikat och modell.
Pelletbrännare
Valet av fabrikat är helt avgörande och skillnaden mellan olika fabrikat är enorm. Flertalet fabrikat kräver en rengöring av brännarens brännkammare en till två gånger per vecka.
På BeQuem-brännaren som är av typen undermatad rekommenderar vi rengöring en gång per år.
Matningssystem
Pelletmatningen mellan förråd och brännare sker automatiskt oavsett förrådets storlek med skruv eller sugning. Ett skruvmatningssystem med flexibel skruv är böjbar 45 och 90 grader och i princip finns ingen begränsning på matningssystemets längd.
Pelletförråd
Ett så kallat veckoförråd kan vara allt från en gammal tunna till ett färdigköpt förråd som rymmer 200-300 l pellet. Påfyllning med småsäck sker normalt med 2-4 dagars mellanrum. Ett bulkförråd fylls upp med tankbil 1-2 gånger per år och rymmer normalt 2-4 ton pellet. Ett bulkförråd skall alltid vara helt självtömmande och inte kräva någon manuell insats. Priset för bulkfylld pellet är ca: 200-500 kr billigare per ton i inköp jämfört med säck. Men den stora vinsten med ett bulkförråd är självfallet att slippa fylla på ofta.
Ny pelletpanna
Återigen är valet av fabrikat avgörande för underhållsbehovet. Tyvärr finns det pannor som ur skötselsynpunkt inte uppfyller kravet att kallas pelletpanna. En bra pelletpanna kräver asktömning och rengöring endast några få gånger per år.